Lektion 1. Solsystemets arkitektur

"Långt ute på kanten av det aldrig kartlagda bakvattnet till den gudsförgätna änden av västra spiralarmen av vår galax finns en liten gul sol som ingen nånsin tagit notis om. Kretsande kring denna, på ett avstånd av ungefär 150 miljoner kilometer, befinner sig en synnerligen obetydlig liten blågrön planet, vilkens ap-baserade livsformer är så osannolikt primitiva att dom anser digitalur vara nånting att komma med." - Douglas Adams, Liftarens guide till galaxen

Vi känner alla till solsystemet. En sol, åtta eller nio planeter(beroende på vem man frågar, något asteroidbälte, någon måne och några kometer. Mycket mer än så är inte värt att ta upp. Denna förenklade bild av solsystemet är något vi har levt med sedan vi var barn, och under majoriteten av mänsklighetens historia var dessutom vårt solsystem det enda vi kände till. Om vi nu är intresserade av att lista solsystemets objekt mer detaljerat för att fånga dess komplexitet så får vi ett annat problem. Solsystemet omfattar en stjärna, fyra stenplaneter, två gasjättar och två isjättar; minst fem officiellt erkända dvärgplaneter (Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris); över 1,3 miljoner kända asteroider och omkring 4 600 kända kometer. Därtill kommer tusentals identifierade objekt i Kuiperbältet, samt sannolikt över 100 000 kroppar större än 100 kilometer som ännu inte är upptäckta. En sådan lista ger alltså mer komplexitet, men knappast bättre förståelse

Solsystemet är alltså betydligt mer komplext än vad man lär sig som barn. Att lista data för alla dessa objekt är opraktiskt, men ännu viktigare är att en sådan uppräkning döljer de mönster som finns. I den här modulen fokuserar vi därför på de huvudsakliga kategorierna av objekt i solsystemet, hur de förhåller sig till varandra och hur de står sig i jämförelse med de exoplanetsystem som nu är kända. Vi belyser även de fysikaliska processer som tycks vara universella för att planetsystem ska kunna bildas.